I begynnelsen var Alfheim. Ja i alla fall sedan 1988 hade detta folkrockband turnerat runt i det svenska sommarkvällen med sin svängiga och glada musik. Inför den stundande sommarturnén 1994 stod bandet för en större personalomvandling då 3 nya bandmedlemmar skulle skolas in. En av dessa nya var Matts Häggmar som hade lärt känna Axel Boberg under deras gemensamma studier i Göteborg några år tidigare. Matts hade aldrig tidigare spelat folkmusik utan kom från en bakgrund av mer blues, rock och visor men när Axel hörde av sig inför sommarens spelningar tvekade han inte att hoppa på. Driven av nyfikenhet och den utmaning det innebar att lära sig något helt nytt men kanske även av att komma bort ifrån ett inte helt inspirerande arbete som väktare på Securitas.

Efter en hektisk första sommar med de nya bandmedlemmarna började det så smått diskuteras om vi skulle fortsätta spela även efter sommaren och försöka livnära oss på musiken på heltid. Det visade sig dock att alla hade olika planer för hösten och vintern förutom Axel, Frank och Matts som gjorde slag i saken och sa upp sig från trygga anställningar för att satsa på en muikerkarriär. I samråd med övriga i Alfheim beslöts att denna trio skulle uppträda under att annat namn för att inga förväxlingar skulle uppstå. Detta gav oss också lite mer fria tyglar vad gällde låtval och genrer. För att hitta ett namn till den nya trion satte vi oss ner med en flaska Jack Daniels för att diskutera, men då plötsligt lös det nya bandnamnet emot oss i vit text mot en svart och gyllene bakgrund. ”Old No.7 Brand” stod det så käckt på flaskan, tänk det var ju bara att sudda ut ett litet r så var saken klar. Old No.7 Band. (Nej vi har faktiskt aldrig varit sju personer i bandet utan som mest fyra vid något tillfälle då vår inspelningsledare och producent Peter Gawell suttit med på trummor vid någon spelning.)

---

Old No.7 Band 1994 – Nu